Jaha, mitt vårfiske ska vi väll inte tala högt om. Men hur kul skulle det vara om man bara fick fin fisk hela tiden? Mitt syfte med fisket är väll mest att kunna komma ut i det fria och känna den friska havsluften som en del av oss i landet inte känner, något jag är bortskämd med eftersom jag bor 400 meter från havet. Jaja nog om det, nu till fisket.
Japp årets vår med mitt fiske har varit redigt dåligt, rent ut sagt skrämmande! Ingen fisk över 5 kg och bara landat max 7 fiskar. Metoderna har varit jerk och flötmete. Vet inte om det har berott på otur eller den kalla vintern som har vart. Men jag har mina aningar. En kväll var jag, far och min bror ute och metade och dom fick fisk, jag hade inte ett napp. Och så har min vår sett ut ända till i förra veckan. Tänkte jag skulle skita i både jerk och mete och satsa på gammalt hederligt spinnfiske med vobbler.
Så förra veckan hade jag dubblat mina fångster till det dubbla och trivdes med spinnspöt i handen.
I fredags var jag ute med en kompis och vi hade ett ganska bra fiske, jag körde med mina vobbler och han med ett vicke. Jag drog ifrån i tävlingen och tog en 2-0 ledning. Han kom ifatt, men till slut vann jag med 4-2. Men det vi kommer ihåg från den turen var en tappad 10:a. En fisk som förövrigt kom upp samma kväll med en vikt på 10.3 kg. Som vi grämde oss.
Så söndagen var planerad med fiske, med min kumpan från växjö. Christoffer från team bellafishing. Efter en blöt lördagkväll så var jag inte sugen att dra ut på havet, men jag ändrade inställning så fort han stod utanför huset. Vi åkte ner till båten och ut på havet, vi väll framme och började fiska vid halv 9 ungefär. Började bra, landade en 5.7 inom tio kast och nytt årsbästa. Bra start. Och efter det rullade det på på samma ställe. Cass som han kallas bommade ett fint hugg, eller han bommade väll inte men gäddan. Följden blev ett gutt plask i ytan och fisken lät sådär tung och go. Några kast efter hade jag ett fint följe med in till båten, men tvärvände och med en följd av en go virvel. Fisket fortsatte och Cass fick en fin fisk på ca: 7.5 kg, och bommade 2 fina hugg direkt efter.
Efter det dog fisket ut och vi gick iland för att skita lite och bara lägga oss i lä och gassa lite i solen, något som var helt underbart. Efter en halvtimmes vila drog vi ut igen men inget hände på 1 timme. Vi åkte tillbaka för fjärde gången där vi började fiska, och nästan direkt fick jag ett hugg. Kändes som en vanlig 3 kilos och bara gick i sidled hela vägen in till båten. 2 meter från båten kommer den största skalle jag någonsin sett live upp och för att sekunderna senare visa upp hela sidan för oss, vilket as sa jag till Cass som höll med. Vi såg att den var bra krokad så jag släppte lite på bromsen och lät den köra slut på sig medan kompanjonen fixade upp snurran och rensade upp i båten till landningen. Jag har tidigare aldrig haft på ett sånt as och benen var som trumpinnar i båten, försökte vara kall men adrenalinet pumpade! Efter några rusningar så var hon redig och jag gav han spöt och min hand letade sig in i gapet och jag kunde lyfta henne ombord. Då kom glädjetjutet! En längtan att lyfta in en 10:a i båten efter lite mer än 3 års väntan var över, äntligen!
Efter vägning som visade 12,46 kg och med en längd på 121 cm, så var jag ganska nöjd med dagen. Efter lite bilder var det dags för henne att få simma hem, och fy fan vilken känsla det var att se henne simma sakta ut från båten för att sedan försvinna. Vi fiskade på lite till och det resulterade i 3 krokade fiskar och ett fint hugg som missades. Men dagen var ändå räddad, vem hade trott det när man bakis ragglade upp ur sängen den morgonen. Tack för en otrolig trevlig dag på sjön Cass och för dom trevliga bilderna.
Lite bilder på monstret!
